Hur gestaltas kärlek, sexualitet och begär som utelämnats i officiell historiebeskrivning? Hur dokumenteras och bevaras känslor och intimitet? I Utställningen Lost and Found: Queerying the Archive presenterar tretton internationella konstnärer verk som utifrån ett queerperspektiv gestaltar nya berättelser och alternativa historier.
Detta är inledningen för utställningen som den är skriven i informationsbladet, jag tänker visa några av verken som visades på uställningen och även skriva mina egna åsikter om dem.
Mary Coble - Blood Script
I en tidigare performance uppmanade Mary Coble publiken att skriva diskriminerande tillmälen på hennes kropp, vilket gav idén till Blood Script. Blood Script är resultatet av de tjugo timmar som det tog att låta de 75 mest förekommande hatorden tatueras in på hennes hud utan bläck. Allteftersom blod trängde fram gjordes ett avtryck av varje ord på ett akvarellpapper. Blood Script kan ses som en metafor för de djupa psykologiska sår som hatfyllda uttalanden skapar hos individen. Dessa grafiska blad utgör en form av påtagliga bevis och ett fysiskt arkiv för den skada som kommer av diskriminering.
Måste säga att detta var mitt favoritkonstverk!
Det mest radikala på något vis, att utsätta sig själv för smärta som vissa allt känner. Även fast det kanske inte är exakt samma smärta så påminner dem om varandra. Marys sår har dock nu läkt och syns inte längre, men för dem utsatta så sitter ofta ärren kvar hela livet vilket jag tycker är sorgligt. Man måste tänka efter vad man slänger ur sig så man inte orsakar några av dessa ärr.
Kimberly Austin - Learning Normalcy
Kimberly Austin använder symboler och bilder från sin uppväxt som hon kombinerar med citat från äldre handböcker i barnuppfostran, sexualitet och äktenskap, handböcker som beskriver en "normal" utveckling av kropp och själ. Hennes uppförstorade byggklossar ifrågasätter hur vi skapar våra kön, våra vedertagna definitioner av maskulinintet och femininitet och tar frågan om könsdefinitioner bokstavligen tillbaka till ABC.
Bra idé, många lärde sig bokstäver och bilder genom liknande klossar då man var mindre. Vissa texter var verkligen otroliga. Man kan som inte riktigt tro på att dessa citat skulle kunna finnas i läroböcker!
Detta är ett exempel som fanns med på en av klossarna:
1. Do you feel free from repression?
2. Do you mix easily with casual acquaintances?
3. Are you well adjusted sexually?
Detta kanske inte var så uppseendeväckande men var det enda klossen som jag fick en bra bild på med texten!
Elmgreen & Dragset - The Incidental Self
Michael Elmgrenn & Ingar Dragset låter oss ta del av ett alternativt familjealbum, ett personligt universum bestående av nära femhundra fotografier, bilder som ger en inblick i ett queerliv baserat på vänskap, begär och gemenskap. Installationen är en parafras på de familjefotografier som återfinns i många hem placerade på bokhyllor, på pianon och tv-apparater. The incidental self utvidgar gränserna för familjealbumet och erbjuder ett minnesarkiv över ett queerliv, ett arkiv som här görs publikt synligt.
Detta sade mig inte så mycket, det var för mycket. Absolut inget fel med homosexualitet eller nått men ett familjealbum består sällan av kukar! Vissa bilder var riktigt fina måste jag medge medans andra bara var utan mening. Även om det ska menas som en utvidgning av familjealbumet så tycker inte jag det går åt rätt håll. En man och en kvinnas kön borde inte placeras för alla att se helt enkelt och det enda detts konstvärk gör är att förarga publiken. Men om man tänker efter är det kanske det som var baktanken?
0 kommentar(er)
